Denna helgen var ett jaktligt fiasko..
Eller kanske itne helt, jag fick skjuta iaf, men ändå. Jaga i snapphane land i lördags. Gick med en annan wachtelhunds ägare i en riktigt mysig såt. En hel del bokbackar och lite grandungar titt som tätt. Dina fick tag i ett rådjur ganska omg som hon snurrade ganska bra med och tom passerade mig rätt nära men vek av upp för en backe. Då smäller det! Jäklar va rädd jag blev!
Skulle inte vara ngn skytt där, men uppenbarligen var det så. Nu klarade jag mig men fick at ett lite samtal med skytten och var tämligen irriterad!
Knallar vidare iaf och kommer till en grandunge som är ungefär som en halvcirkel.. Har vinden rakt på mig och Dina drar rakt mot den vänstra delen av dungen och skallar grov och talar om att det är gris där inne. Hon far runt och hoppar in och ut ur dungen. Då hon står i kanten så kommer det en rödgris, i expressfart, från andra sidan av halvcirkeln. Pang! Rakt på Dina och torpederar henne i sidanså hon rular runt.
Var ingen stor gris.. 30-40kg, fortfarande röd men jäklar så arg. Men inte lika arg som undertecknad! Var ju rätt sur sen tidigare och blev ju inte mindre arg då den här arga grisen kommer. Så då den skulle tillbaka in i granet så får ajg läget snett bakifrån och lägger rödpunkten på grisen och släpper en 9.3. Tar långt bak men skjuter två snabba till i huvudet på den.
Inget bra läge och kanske dumt att skjuta, men arga grisar skall tveklöst skjutas. Oavsett stora, små eller suggor eller galtar. Finns ingen nytta med att ha dem kvar då de blir bara värre och värre.
Dina klarade sig bra. Haltade lite och var lite låg, men gav igen rätt bra på den skjutna grisen.
Bröt den dagen sen och blev inget jagande i söndags i stället. Fick veta sen att där jag skulle varit i söndags hade de haft bra med dovisar.. :(
Ägnade lördagen åt att vara med sonen på barnakuten med hans astma. Fick skälla ut personalen där som är totalt socialt inkompetenta och inte tror att man själv känenr sitt eget barn. Jag är ingen hysterisk förälder och jag åker inte till sjukhuset om det itne behövs. Har ju varit där med honom 15-20 gånger tidigare och har själv 15 års erfarenhet av infektionsastma så jag vet vad jag pratar om. Att jag sdan får tala om för dem vad de ska göra när vi komemr dit ökar ju itne förtroendet för sjukvården.. Eller iaf de som jobabde där just då. Heder åt sköterskan som vi fick lite senare. Underbar människa som nog visste hur man hanterar barn.
Nähä.. sista rycket inför julhelgen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar