Ok, jag drar förra veckan i ganska korta ordalag...
Övriga var ju uppe redan på fredagen, men eftersom jag har så mycket längre så körde jag först på fredagen och tog det i maklig takt för att på lördag morgon ha klarat av de 75 milen. Inklusive ett par stopp i form av att handla, lämna hundar hos min far, hämta kräftor etc...
Lördagen ägnades först åt att ställa iordning lite pass, hämta hjuligen, fixa till slakt bod och instalera sig i jaktstugan. Kvällen avslutades med sedvanlig kräftskiva med allt vad det innebär. Men i år fick vi ett ovanligt slut, som redde ut sig det med...
Söndagen var man ju ganska seg... Vilket jag inte var ensam om..;)
Jakten började således inte förän run 13.30. För egen del fick jag ett bakpass, som egentligen inte var ett pass, även om vi passar i närheten. Men jag hittade ett bra ställe i kanten på ett hygge ut vid en bäck. Ganska nära landsvägen. Jag hade i ärlighetens namn inga störe förhoppningar utan njöt av att faktiskt vara i skogen. Då hunden kom lös så berättade E på radion att ett stort djur passerat honom. Utan hund förvisso, men med en del andra observationer så verkade det inte gå mot mig.. Plötsligt hör jag det dunkar ute på jolet en bit bort, men antog det var hästarna, men plötsligt så komemr det en ko, i bra fart. Bakom mig! Hon vinklar vid landsvägen och viker rakt mot mig. Stananr på ett par meter, men då komerm en bil bakom så att skjuta finns inte en chans. Hon viker ner i skogen bredvid mig och ut mot hygge. Med tämligen liberala regler så har vi ju ganska stora möjligheter att röra oss på passet, så jag kutar helt enkelt efter... springer jämsides med kon en sväng tills hon viker ut på hygget. Ner på knä och två djupa andetag och upp med studsare och får in kon i kikaren. Hon ökar farten på hygge och är på väg rakt i från mig. Jag locakr till et par gånger och se på fn om hon inte saktar ner och viker ut över hygget.
Första smällen tar där sig bör, men inte mattas hon av det! Ger henne en smäll till och ser hur det slår ut bakom henne. Sista skottet tar högt och hon går i kull. Märkligt vad hårda dessa älgar är att skjuta! Min erfarenhet av uppländska, småländska och även östergötska älgar är att dessa dör lättare än man tro. Men detta gäller tydligen inte mas älgar...
Sen påbörjas den sedvanliga slitet med att dra släpa, lasta och köra hjulig. Men i detta fallet så är det ju också en viss försiktighet om skogsplantor.. ;)
Ja just de ja.. den som skjuter sist har hand om disken i jaktstugan.. *grrr*
Här bakom mig smög kon fram...
Här ramlade hon till slut..
Det sedvanliga bestyret med var och hur man ska köra bäst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar